Demokrati i Sverige
Demokrati har en stor betydelse i det moderna svenska samhället. När det gäller landets politik handlar det hela om att all offentlig makt i Sverige utgår ifrån folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Demokrati är ett sammansatt ord från grekiskans demos, folk, och kratein, härska. Betydelsen är ungefär folkstyre.
Folkstyre innebär att de röstberättigade medborgarna utövar makt direkt som vid direktdemokrati eller genom ombud som är fallet vid en representativ parlamentarisk demokrati. Svenska politiska partier och dess ledamöter kan sägas vara exempel på ombud för folket. Sveriges riksdag utgör landets lagstiftande makt. Den är Sveriges högsta beslutande organ och den viktigaste demokratiska församlingen i landet. Folkomröstning i en enskild fråga rörande landets eller en kommuns kanske kommande politiska inriktning eller styrelsesätt är exempel där direktdemokrati förekommer.
Diktatur kan vid en jämförelse sägas vara motsatsen till demokrati.
En diktatur är ett statsskick där en eller ett fåtal människor har all makt. Det finns många exempel i historien på vad diktatur i praktiken kan innebära. Först tystnar kanske det fria ordet. Journalister upphör att objektivt granska makthavarna. Samhället genomsyras allt mer av de styrandes ideologi och värdegrund i massmedia. Förföljelse av oliktänkande, indoktrinering, historierevisionism, desinformation i nyhetsrapportering, propaganda och censur kan förekomma i en diktatur.
Demokratur är i bland en benämning som används när en demokrati kritiseras för bristande maktfördelning och där det efterfrågas ett ökat skydd mot majoritetsförtryck. Ordet demokratur har på senare år kommit att beteckna ett samhälle som av många medborgare kanske först uppfattas som en verklig demokrati, men som vid en lite närmare granskning av inte minst utrikes oberoende journalister kanske uppvisar att de styrande i samhället brister i respekten för demokratins grundläggande fri- och rättigheter som yttrandefrihet, informationsfrihet och mötesfrihet.
Demokratisk är i politiska termer en beteckning på någon som kan sägas vara anhängare till demokrati som styrelseskick. Förenta Nationerna har i en internationell deklaration om de mänskliga rättigheterna förklarat vad som kan anses vara kännetecknande eller grundläggande för demokratin. Där framgår att demokrati inte handlar om vad som är rätt samhällsåskådning när det gäller fördelningspolitik utan mer generellt om rätten till individuell åsiktsfrihet.
Ett bra sätt att värna om demokratins spelregler är att söka information från flera källor angående politik, regeringen och nyheter i allmänhet för en välgrundad uppfattning om politiska utspel i samhällsdebatten. När man läser artiklar i traditionell och alternativ media är det ofta slående hur olika en och samma händelse rapporteras. Men de flesta kan nog enas om att demokrati i samhället bör handla om att bygga en gemensam framtid grundad på fakta framför politiska experiment med en lobby och ett nyspråk som kan vara väl så intressant att studera, men som hos befolkningen kanske är mindre väl förankrat som en samhällsbärande ideologi.
© 2020 DEMOKRATIFAKTA.SE